De gnälliga grannarna som jag tidigare skrivit om verkar undvika oss. Jag kom över gräsmattan och gick med hundarna och var på väg hem, då jag såg grannkillen stå i sin hall. Han fick se att jag var på väg hem och han måste ha sprungit nerför trappan och fort som attan for han ut genom porten och sen var han borta. Det måste vara jobbigt för dom att hela tiden tänka på att inte möta oss. Men har man inte rent mjöl i påsen så blir det så. Vi har inga problem alls med att möta dom och vi föröker inte undvika dom på något sätt. Möts vi så möts vi, så enkelt är det. Men troligtvis kommer det inte att hända så många gånger eftersom de gör allt för att slippa möta oss.
Jag undrar, hur ska "prinsessan på ärten" kunna sova när vi får besök ikväll?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar