Alice biten

Idag är det strålande fint väder. Jag och hundarna gick ut på en härlig långpromenad. När vi var nästan hemma så skulle vi gå förbi grannen som har den där hunden som de inte har nån direkt koll på. När man kommer från det hållet vi gjorde så måste man gå förbi där. Kvinnan stod utanför dörren och skakade mattor. Hon började prata så vi stannade till. MEN...hon hade inte stängt dörren ordentligt, bara puttat till den lite och ut kommer hennes hund arg som ett bi. Hon hade bara ett mål och det var Alice. Hon flög på min lilla snutta, högg tag i henne och och släppte inte. Jag försökte ta tag i den där hundens bakben som man ska göra på större hundar, men de bara snurrade runt runt så det hjälpte ju inte. Till slut slog jag armarna om hela kroppen på hunden och lyfte den. Då som först släppte hon Alice. Jag bar i väg den stora hunden och tog in henne i deras hem. När hon attackerade Alice, skrek ju självklart Alice och jag bara tänkte att, nu hugger hon ihjäl min lilla tjej. Alice skrek ett par sekunder efter att den andre hunden hade släppt henne.
När jag bar iväg med den andra hunden, morrade den hela tiden och jag tänkte att: bit mej du om du törs, bara du inte hugger mina hundar. Alice var väldigt lugn efteråt, men plötsligt så fick jag se att det blödde på henne. Jag sprang hem med mina hundar. När jag kom hem så kollade jag på Alice och såg att hon hade blivit biten i halsen. Jag rengjorde och baddade länge, men det blödde hela tiden. Inte mycket men ändå.
Efter en stund kom kvinnan som äger den andra hunden hit för att se hur det var med lillsnuttan. Hon skulle ringa till veterinären. Lika bra att åka dit. Hon gick hem och ringde veterinären, men de var ute just då och skulle komma tillbaka vid kl. 16.00. Det är Riksveterinärerna och de åker ut till de större djuren. Jaha, då kan vi inte åka förrän vid ca halv fyra då. Men hon som satt och svarade i telefon skulle höra av sej om de kom in tidigare.
Hela tiden satt jag här och pysslade om Alice och höll/håller koll på henne. Plötsligt så fick jag se att jag hade blod på min andra hand. Det visade sej att hon hade blivit biten bakom ena örat oxå. Det är svårt att se om det blöder nånstans på henne eftersom hon har svart blank päls. När vi kommer till veterinären så ska de gå igenom henne noga så att hon inte är skadad på flera ställen.
Ja jösses vilken pärs detta var. Jag var alldeles skakig när jag kom in här efter anfallet. Gråten satt i halsen på mej innan jag visste var någonstans hon var skadad. Nu är jag ganska lugn, men inte helt. Det blir jag inte förrän veterinären har tittat på henne.
Typiskt är att gubben inte var eller är hemma just nu heller. Hade kännts bra om han hade varit det, men han kommer snart hem hoppas jag.
Nu sitter jag här med en kopp kaffe och en macka. Alice ligger i sin säng här bredvid mej. Jag måste ha koll på henne hela tiden. Jag tycker att hon är väldigt slö, men hon är tapper den lilla. Det är ju oftast småhundar. Men visst blev jag uppskakad, rädd, orolig och ledsen på en och samma gång. Allt gick så snabbt.
Aldrig mer att den andre hunden får komma ens i närheten av våra hundar. No way!