Nu...

...är vi hemma igen efter att vi har varit på loppis. Vi hittade en del fynd, framför allt BÖCKER, för man kan aldrig få för mycket kunskap. Efter det åkte vi till havet så att hundarna fick springa fritt och leka och busa. Solen värmde så gott, så det var riktigt härligt på stranden. Skönt för vovvarna att komma hemifrån oxå. Jag tycker synd om de hundar som bara får gå omkring i trädgården då matte och husse hänger sej åt sina egna intressen. Och sen att de inte kan fostra på sina hundar är ju för sorgligt. VET de som har hundar som flyger på andra hundar. Trist då fyrfotingen tagit över.

En sak som jag inte kan förstå är varför VISSA tar åt sej av ALLT jag skriver i min blogg. Jag skriver ju bara vad jag TYCKER, men tar man åt sej av ALLT så kan man inte må så bra. Då har man vacklade självkänsla och inte så stor tro på sej själv. Men de stackarna fattar ju inte bättre än att tro att ALLT man skriver handlar om just DOM. Förståndet räcker inte till där.

Jaja, jag ler åt vissa personers dumhet och det roligaste är att de inte förstår det själva, utan tycker att de är smarta. Vart då nånstans?

Vi har så trevligt när vi är ute på våra små turer och för det mesta har vi med oss fika. Vi hittar en bra plats där hundarna kan leka och man blir så lycklig av att se hur bra dom mår. Jag menar, man kan ju inte bara vara hemma hela tiden, men i och för sej, har man en massa påstådda krämper så kanske man inte är så rörlig och kan lämna hemmet. Men man får passa på att titta runt på spännande platser innan man blir gammal och tråkig som VISSA SURTANTER har blivit. Det har jag sett många exempel på. Må jag INTE bli sådan när jag kommer i den åldern. Men är man ung i sinnet så slipper man nog bli gnällig och gaggig. Nåt av det värsta jag vet är arga tanter som svär och lever om för de har ett sånt trist och händelselöst liv. Bittra är vad de är.

Nu ska jag fixa i ordning våra loppisfynd och prylarna jag samlar på. De kan ju inte ligga framme hur som helst för de är värda en hel del pengar. Funderar på att skaffa mej ett bankfack. Älsklingen hittade en Trisslott i sin plånbok som han köpt tidigare i veckan, som han glömt bort. Jag fick äran att skrapa den,men först kände jag av och jag var säker på att det var en vinstlott. Å tro på fan, vi vann. Tusen kronor blev det, gånger en (tyvärr). Den lilla slanten går till våran loppisburk där vi lägger all växel och eventuella lottvinster.