På vägen till och från stan så åkte vi igenom några småbyar och tur hade vi som hittade ett par hus som verkade intressanta. Ödehus var det som vanligt. Det är ju dom som vi inriktar oss på. Och kameran var med förstås. Det kanske inte blev de bästa bilderna då vi inte kunde gå nära för det är så mycket snö. Men en lite sämre bild är bättre än ingen bild alls.
fredag 19 februari 2010
Stan och öde hus
Idag har vi varit inne i stan en sväng. Vi var på biblioteket och lånade böcker. Mycket intressanta böcker. Vi var på Clas Olsson och köpte vuxenleksaker, nämligen walkie talkies. Det är tänkt att vi ska ha dom när vi bl.a är på sjön och när vi är ute på någon av våra forskningar.
På vägen till och från stan så åkte vi igenom några småbyar och tur hade vi som hittade ett par hus som verkade intressanta. Ödehus var det som vanligt. Det är ju dom som vi inriktar oss på. Och kameran var med förstås. Det kanske inte blev de bästa bilderna då vi inte kunde gå nära för det är så mycket snö. Men en lite sämre bild är bättre än ingen bild alls.








På vägen till och från stan så åkte vi igenom några småbyar och tur hade vi som hittade ett par hus som verkade intressanta. Ödehus var det som vanligt. Det är ju dom som vi inriktar oss på. Och kameran var med förstås. Det kanske inte blev de bästa bilderna då vi inte kunde gå nära för det är så mycket snö. Men en lite sämre bild är bättre än ingen bild alls.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag älskar gamla hus....dom är inte alltid så öde som man kan tro. Vi har ett inte långt från vårat hem....det är inte "tomt" om man säger så. Man känner energier som varit där.....huset lever fast det är öde och tomt....
Lotta: Jag förstår vad du menar med att de inte är tomma. Gamla hus är vackra och sorgsna på samma gång. Jag blir så ledsen när jag ser så fina hus förfalla. Att ingen har tagit hand om dom.
Skicka en kommentar